Schweden, Kirchgemeinderegister, 1451-1943

Samlingen med svenska kyrkböcker innehåller över 19 miljoner bilder från svenska församlingar, inskannade från mikrofilmer med de ursprungliga kyrkböckerna. Samlingen innehåller olika typer av material från 1500-talet fram till 1900-talet. Här finns födelseböcker, uppgifter om konfirmation och giftermål, död- och begravningsböcker, kyrkliga räkenskaper, in- och utflyttningslängder samt husförhörslängder. Dessa handlingar utgör det viktigaste källmaterialet för svenska släktforskare.Det senast inskannade materialet innehåller församlingsböcker från cirka 1896 och framåt, i enlighet med svensk personuppgiftslagstiftning.

I vissa fall har kyrkböckerna kompletterats med material från SCB (Statistiska Centralbyrån). SCB-materialet innehåller uppgifter om födda, vigda och döda mellan 1860 och 1941. Dessutom finns församlingsböcker för åren 1900, 1910, 1920 och 1930.

SCB-materialet för födda 1880-1920 har nu indexerats på namn vilket gör det ännu enklare att hitta de personer du letar efter. Prova själv i samlingen Sverige, namnindexerade födelseuppgifter, 1880-1920.

Om svenska kyrkböcker

Många av dessa handlingar härrör från 1686 års kyrkolag som föreskrev att prästerna i Sverige skulle registrera födslar, vigslar, dödsfall och vilka som flyttade in till och ut från församlingen. Dessutom skulle prästen varje år hålla husförhör. Mängden information varierar mellan olika böcker, mellan olika församlingar och mellan olika år. Här följer en sammanställning över vad du kan förväntas hitta i detta material:

Födelse- och dopböcker

Födelseböcker med barnets födelsedatum och datum för dopet. Du hittar även föräldrarnas och gudföräldrarnas namn samt namnet på platsen där familjen bodde. Du kan dessutom hitta information om föräldrarnas ålder och namnet på prästen som döpte barnet.

Vigselböcker

Vigselböckerna innehåller datum för lysning och giftermål samt vanligtvis även var bruden och brudgummen bodde vid tiden för giftermålet. I de flesta fall finns även brudens och brudgummens ålder och ibland även föräldrarnas namn.

Död- och begravningsböcker

I död- och begravningsböckerna finns uppgifter om datum och plats för dödsfallet, begravningsdatum och begravningsplats. Den avlidnes ålder och orsaken till dödsfallet är andra typer av information som du kan hitta. Tänk på att en person som föddes innan födelse- eller vigselböckerna började upprättas ändå kan förekomma i en begravningsbok.

SCB:s uppgifter om födda, vigda och döda

De svenska kyrkböckerna för födda, vigda och döda har överförts till film, dock endast fram till ca 1859. Av den anledningen har databasen med de svenska kyrkböckerna utökats med material från Statistiska Centralbyrån. Detta material innehåller avskrifter av födda, vigda och döda från 1860 till 1941. SCB-materialet är emellertid inte lika fullständigt som kyrkböckerna och här saknas ibland uppgifter om till exempel datum för begravning, vem som utsetts till gudfar och dödsorsak.

Husförhörslängder

Husförhörslängderna innehåller mycket viktig information för släktforskaren. I dem finns en församlings alla hushåll, inklusive barn, förtecknade. Längderna upprättades i samband med de förhör som hölls varje år med anledning av att man ville kontrollera församlingsbornas kunskaper i katekesen.

I husförhörslängderna finns information om bland annat namn, yrke, födelsedatum, födelseförsamling och civilstånd. Dessutom finns här information om när människorna flyttade till och från olika gårdar. Familjerna är noterade tillsammans, vilket gör det enkelt att hitta en persons barn eller föräldrar. Längderna är oftast, men inte alltid, indelade i femårsperioder, vilket kan ge intressanta uppgifter om hur ett hushåll har förändrats över tiden.

In- och utflyttningslängder

I dessa register får du information om personer som flyttat in till och ut från en församling. Du hittar dessutom information om personer som emigrerade till USA. I registren finns vanligtvis information om namnet på gården eller annan plats varifrån personen flyttade eller emigrerade. Dessa uppgifter hjälper dig hitta en person i husförhörslängderna.

Församlingsböcker

I slutet av 1800-talet ersattes husförhörslängderna av församlingsböcker och syftet var då inte längre religiöst. Böckerna innehåller information om personerna i alla hushåll i församlingen. Här finns bland annat information om namn, födelsedatum, födelseförsamling, vigseldatum och yrke.

Söka i registren

Du kan bläddra i bilderna i den här samlingen utifrån län, församling, boktyp och tidsintervall. Varje bildserie innehåller material för en specifik församling. Vissa bildserier kan omfatta flera registertyper och årsintervall. Trots att enskilda böcker inte har indexerats för denna samling går det att göra sökningar utifrån län, församling, typ av bok, årsintervall, GID-nummer och platsnamn.

Ibland har församlingar ändrat namn, slagits samman eller delats upp på flera församlingar. Om du har svårt att hitta information för den församling där dina förfäder har bott kan du titta i förteckningen över Sveriges församlingar genom tiderna och se om du istället ska söka efter ett annat församlingsnamn. Här finns även information om kyrkböcker som förstörts, bland annat på grund av bränder, och uppgifter om från vilket år det ska finnas husförhörslängder och födelseböcker i arkiven.

Söka med GID-nummer

Varje bild i database för svenska kyrkböcker har ett unikt ID-nummer som kallas GID-nummer. GID-numret består av tre siffergrupper avgränsade med en punkt. Den första siffergruppen avser församlings-ID, den andra gruppen är ett sekvens-ID och den tredje gruppen är bildnumret i sekvensen. Exempel: 1119.23.23600. Du kan använda GID-numret för att söka efter en speciell bild. När du tittar på en bild visas GID-numret i indexet längst ner i bildvisaren. GID-numret visas även på sidan för det aktuella registret.

Söka med hjälp av platsnamn

Om du känner till namnet på byn, gården eller bostället där dina släktingar bodde kan du försöka att söka med hjälp av detta namn. Cirka 50 procent av alla husförhörslängder är indexerade utifrån ortnamn.

Söka med hjälp av sidnummer

Du kan gå direkt till rätt sida i husförhörslängden genom att skriva in sidnumret i rutan för Sida ovanför bilden och klicka på Kör.

Detta är praktiskt när det i början eller slutet av husförhörslängden finns ett register med hänvisningar till sidnummer för de olika gårdarna i boken, då kan du snabbt komma till rätt gård utan att behöva bläddra en sida i taget. Du har även användning för den här funktionen när personer flyttar mellan olika gårdar i boken eftersom det då oftast finns ett sidnummer angivet. Andra typer av böcker, som till exempel in- och utflyttningslängder, har också referenser till sidnummer i husförhörslängden.

Observera att numreringen ibland kan hoppa över sidnummer, den kan till exempel gå från sidan 49 till 55, och om du då skriver in sidan 52 i rutan kommer du få ett felmeddelande.

Vissa böcker har två sidnummer per sida och då har bara det ena sidnumret indexerats. Om du i en sådan bok vill gå till exempelvis sidan 30 men får ett felmeddelande om att sidan inte finns kan du istället prova sidan 29 eller 31 och komma till den sida du letar efter.

Om svenska namn

Som släktforskare är det bra att känna till vissa egenskaper när det gäller svensk namngivning och att många svenskar ändrade sina namn efter emigrationen.

Patronymikon, där efternamnet baseras på faderns förnamn, var vanligt i Sverige till slutet av 1800-talet då mellan 90 till 95 procent av befolkningen använde sig av detta bruk. Om faderns namn var Sven Johansson kunde sonen få namnet Magnus Svensson (Magnus, son till Sven). Detsamma gällde för dottern som exempelvis kunde heta Kerstin Svensdotter (Kerstin, dotter till Sven). När kvinnan gifte sig tog hon inte sin makes namn utan behöll sitt ficknamn.

Efternamn, eller släktnamn, användes av adeln, prästerna och av vissa borgare. Adelssläkter behöll sina släktnamn varav vissa kan spåras långt tillbaka med hjälp av vapensköldar. Värt att notera är att mindre än 1 procent av befolkningen tillhörde adeln.

Många präster tog sig namn som grekifierades eller latiniserades, till exempel -ander (i betydelsen "man" eller "man från”) eller -ius ("kommer från" eller "av"). Exempel på namn som användes av prästerskapet är Fallander och Morelius.

Många borgare tog sig namn som kunde härledas till naturen. Dessa namn består vanligtvis av två delar, som exempelvis i "Dalberg":

Soldater fick efternamn i samband med militärtjänstgöringen, där patronymikon inte gav tillräcklig information för att kunna skilja dem åt. Militärnamnen beskriver ibland en personlig egenskap, till exempel Rapp, eller också hade de militäranknytning, naturanknytning eller kunde de härledas till roten som soldaten var anställd av. När de lämnade tjänstgöringen behöll vissa soldater sina militärnamn, medan andra fortsatte att använda sina patronymikon.

De som emigrerade till ett nytt land ändrade ofta sina namn. De som emigrerade till ett engelskspråkigt land angliserade ofta namnet. Exempel så sådana namnändringar är

• Andersson – Anderson (dubbla s blev ett s)
• Bengtsson – Benson, Bentson
• Johansson – Johnson
• Sjöberg – Seaberg eller Seeberg

Dessutom tog en gift kvinna sin makes efternamn.

Det är mycket viktigt att känna till att namn och stavning för samma person kan variera mellan olika typer av register. Du ska alltid jämföra födelsedatum och annan personinformation för att vara säker på att du söker rätt person.